Digitalisering inom offentlig sektor

Att fortsätta i gamla hjulspår när det kommer till strukturer och arbetssätt må vara enkelt och bekvämt, men det medför samtidigt stora risker för organisationen. Idag genomsyras företag och samhället i stort av IT och digitala tjänster, vilket har skapat ett inne och ett ute. Konkurrensen är hård på den privata marknaden när det kommer till effektivitet och IT-styrda ärendehanteringssystem har därför blivit imperativa. Den offentliga sektorn har däremot hamnat på efterkälken i jämförelse och behöver bli bättre på att ta vara på digitaliseringen och dess möjligheter.

Våga satsa för att vinna

Digitaliseringen bidrar med enorma möjligheter, inte minst till näringslivet. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har generellt lyckats bättre med anpassning och IT-styrning än vad de statliga myndigheterna har. Men det finns fortfarande en väg kvar att vandra. Ett vanligt förekommande argument för att förändringsprocessen uteblir är begränsade resurser. Bekvämlighetens fälla spelar säkerligen också en roll i problematiken och ärendehanteringen fortsätter därför utföras med förlegade metoder. I längden kan däremot en satsning på IT-styrning innebära sparade resurser tack vare nyttorealisering och effektivisering. Det genererar i sin tur i resultatrik service, stärkt arbetsgivarvarumärke och förbättrat rykte. Listan kan göras lång med positiva konsekvenser som föder och när varandra. Det gäller helt enkelt att våga använda verktygen som finns.

Grannländerna som förebilder

I september 2018 etablerades Myndigheten för digital förvaltning, DIGG. DIGG stöttar och driver den offentliga sektorn att ta initiativ till att digitalisera mera. Myndigheten är en fortsättning på Digitalt först, regeringens program från 2015–2018, som syftade till ökad digital användning inom den offentliga sektorn. Sverige är med andra ord på god väg, men det finns fortfarande en hel del åtgärder kvar att vidta. Exempel på länder som har varit mer framgångsrika när det kommer till digitalisering inom offentlig sektor är Norge och Danmark. I våra skandinaviska grannländer har digitaliseringsfunktioner blivit nationellt etablerade och tillämpas således landsomfattande. Trots att Sverige inte varit lika framgångsrikt går det åt mycket resurser även här. Ungefär 45 miljarder kronor per år spenderas på just IT inom offentlig sektor. För att kapitalet ska nyttjas på ett optimalt sätt har Ekonomistyrningsverket, ESV, bland annat åtagit sig uppgiften att kartlägga och jämföra IT-kostnader mellan olika myndigheter i landet.

Vad kan Sverige göra?

För att bäst bemöta och ta vara på digitalisering och IT behöver aktörerna inom den offentliga sektorn gå ihop och samverka. Verktygen finns, men det gäller att våga. I Norge och Danmark är nationell digital infrastruktur obligatorisk. I Sverige finansieras prioriterade nationella digitala tjänster. Detta gör IT-styrning kostnadseffektivt, men det är fortfarande inte ett tvång. Den 1 april 2019 träder en lag i kraft som innebär att alla inköp inom offentlig sektor ska faktureras med e-faktura, vilket numera är europeisk standard. Sverige är så pass framåtskridande att det inte enbart ska krävas EU-direktiv för att hänga med i utvecklingen. Nästa innovativa idé och arbetssätt kan dyka upp när som helst. Då är det viktigt att dominera i förarsätet genom att styra IT och ta vara på digitaliseringen, snarare än att bli en passagerare utan kontroll.